The best is yet to come.

Nu är det snart dags för mig att bege mig till jobbet. Skulle helst av allt krypa ner i sängen igen och stanna där tills allting känns bra igen. Men tyvärr fungerar ju inte livet så. Hur som helst har jag ett mål för denna dag och det är att försöka förbättra mitt humör innan jag träffar Tobbe ikväll. Känner verkligen att jag behöver kompensera lite för gårdagen. Dock vet jag inte riktigt om jag kommer lyckas, men jag tänker åtminstonde försöka. Vore ju trevligt för honom om jag kunde sluta vara självupptagen någon enstaka stund.