The best is yet to come.

Jag sitter här i soffan och kämpar med att ta mig själv i kragen och göra någonting vettigt, men det är ju så förbaskat svårt. Förstår inte vad det beror på men min energinivå ligger ständigt på noll. Det spelar ingen roll om jag sover mycket eller lite, om jag äter bra eller inte eller om jag är ute i friska luften eller inte. Jag känner mig ständigt urlakad och matt. I natt har jag sovit åtta timmar men det spelar ingen roll, jag skulle kunna sova ett par timmar till nu på eftermiddagen, utan några problem alls. Undrar verkligen vad min trötthet beror på. Den förstör ju lite för mig eftersom allting känns jobbigare än vad det är.

Men förhoppningsvis blir jag väl piggare när värmen och solen kommer. Har faktiskt märkt lite skillnad om kvällarna. Är inte trött fullt lika tidigt om kvällarna nu när det är ljusare ute. Så det finns ju hopp även för mig. Men å andra sidan kan man ju inte få allt här i världen. Man kan ju inte bara både lycklig och pigg, det vore väl lite för bra för att vara sant. Så istället är jag lycklig men trött.